PRV inte skyldig att lämna ut information elektroniskt

I en avkunnad dom från Kammarrätten ansågs Patent- och registreringsverket (PRV) inte skyldig att leverera allmänna handlingar elektroniskt.

En man begärda nämligen att få ut allmänna handlingar från Svensk Patentdatabas på PRV:s hemsida elektroniskt.

Kammarrätten ansåg att det saknas skyldighet i lag för PRV att lämna ut de begärda handlingarna i annan form än utskrift. Mannen hade därför inte fråntagits sin rätt att ta del av de allmänna handlingarna.

Vill du ha hjälp med varumärkesskydd? Vi hjälper dig med att registrera varumärke. Kontakta oss.

Källa: Blendow Lexnova
Rättfallsnr: Kammarrätten i Stockholm 1755-11

Inte intrång att länka till upphovsrättsligt skyddat material som hålls fritt tillgängligt.

I mars i år kom EU-domstolen med ett efterlängtat avgörande om läkning till upphovsrättsskyddat material kan utgöra intrång.

Av domen i mål C-466/12 mellan Svensson m. fl. ./. Retriever Sverige AB (Svensson-målet) följer att länkning till material som hålls fritt tillgängligt för alla på en annan webbplats och som laddats upp där med upphovsmannens samtycke inte utgör intrång.

EU-domstolen verkar i det här avseendet inte göra någon skillnad på om verket visas på ett sådant sätt att internetanvändaren får intrycket av att verket visas på den webbplats där länken finns eller på en annan sida (Svensson-målet, p. 29). 

Vill du ha hjälp med ditt varumärkesskydd? Vi hjälper till att registrera varumärke. Kontakta oss här.

Källa: JP Infonet

Varumärket TAVERNA gjorde varumärkesintrång i det registrerade varumärket GRECO TAVERNA

Fontana Food Aktiebolag (Fontana) är innehavare av den svenska varumärkesregistreringen GRECO TAVERNA varumärkesskyddat för mjölk och mjölkprodukter, ost, ätliga oljor och fetter i klass 29.
 
Fontana stämde bolaget Nordex Food AB (Nordex) och gjorde gällande att Nordex användning av kännetecknet TAVERNA utgjorde varumärkesintrång i Fontanas ensamrätt till varumärket GRECO TAVERNA.

Tingsrätten prövade då om Nordex gjort intrång i Fontanas registrerade varumärke GRECO TAVERNA, genom att i sin näringsverksamhet använda ett kännetecken som liknar Fontanas varumärke för varor av samma eller liknande slag, så att det uppstått en förväxlingsrisk.

Tingsrätten bedömde att de varor som respektive varumärke används för är identiska då Fontanas varumärke används för fetaost och Nordex för en fetaostliknande ost, så kallad ”salladsost”.

Tingsrätten prövade därefter om de motstående varumärkena i sammanhanget är så lika varandra att det föreligger förväxlingsrisk.

Tingsrätten framförde följande.

Fontanas varumärke GRECO TAVERNA består av två ord. När det inledningsvis gäller märkets begreppsmässiga innebörd, konstaterar tingsrätten att ordet ”taverna” är ett etablerat ord i det svenska språket, med innebörden ”restaurang”. Ordet ”taverna” är alltså inte beskrivande för ost och det beskriver inte heller ostars egenskaper, ursprung eller liknande. Ordet ”greco” kan inte, sett för sig, anses ha någon självskriven innebörd för en svensk genomsnittskonsument, även om ordet måste anses ge associationer till Grekland. Även om ”greco” inte är etablerat i svenska språket måste det enligt tingsrätten i detta fall för genomsnittskonsumenten anses avsett att indikera vad det är för slags taverna det är fråga om, nämligen en grekisk. Detta leder tingsrätten till slutsatsen att det begreppsmässigt dominerande ledet i ordmärket är ordet ”taverna”, som alltså bestäms av ordet ”greco” (jfr Svea hovrätts dom den 21 juni 2010 i mål nr T 9378-09). Också uttalat, torde ordet ”taverna” vara mer framträdande än ordet ”greco”, eftersom den naturliga betoningen ligger på näst sista stavelsen – ”greco tavẹrna”. Ordet ”taverna” är också det längre och således det visuellt mer framträdande i skrift, även om ordmärket inleds med ordet ”greco”. Enligt tingsrätten är alltså ordet ”taverna” tydligt framträdande i Fontanas varumärke och det torde också vara detta ord som längst stannar i genomsnittskonsumentens bleknande minne. Tingsrättens slutsats av det sagda är att vid förväxlingsbedömningen särskilt avseende ska fästas vid ordet ”taverna".

Tingsrätten fortsatte.

Nordex varumärke består av ordet ”Taverna” i figur. Ordet återges med ett skripttypsnitt i vitt, mot ett blått fält som är utformat som en skylt med oregelbundna kanter och urtagna hål, som avsedda för skruvar. Ordet ”Taverna” är klart framträdande i figuren och varumärkets figurativa utformning måste bedömas som förhållandevis enkel. Skyltutformningen är enligt tingsrätten snarast ägnad att framhäva ordet ”Taverna”. Den figurativa utformningen måste alltså anses helt underordnad ordet för den genomsnittliga konsumenten.

Mot bakgrund av detta fann tingsrätten att den genomsnittskonsument som står i begrepp att köpa ost inte kan förväntas göra den distinktion mellan märkena i fråga om varornas kommersiella ursprung som varumärket är avsett att signalera. Det förelåg därför en förväxlingsrisk mellan de i målet motstående märkena.

Behöver du hjälp med varumärkesskydd? Vi hjälper dig att registrera varumärke. Kontakta oss här.

Rättsfall: Stockholms tingsrätt T 8075-11
Källa: Blendow Lexnova

Inte varumärkesintrång att använda annans varumärke i ett fotografi i en produktkatalog

Bolaget Mon.Zon Sverige AB tillhandahåller byggnadsställningar och har i tidigare instanser fällts för intrång i konkurrenten Layher Aktiebolags varumärke. Det har nämligen funnits ett foto i Monon.Zons Sverige ABs tidigare produktkataloger som i närbild visar delar av en monterad ställning som är sammansatt av olika stänger. Stängerna är märkta med olika dekaler och en av dessa har texten Layher medan andra har texten mon.zon.

Högsta domstolen (HD) anser nu att det inte föreligger varumärkesintrång eftersom det inte föreligger skada eller risk för skada på någon utav varumärkets funktioner. Mon.Zon Sverige AB hade nämligen inte använt Layher Aktiebolags varumärke som kännetecken för sina egna varor och HDs bedömningen var att målgruppen för byggnadsställningar har en betydande kunskap om marknaden och att det i vissa fall är tillåtet att blanda komponenter till systemställningar från olika leverantörer.

HD ansåg alltså att det var tydligt att produktkatalogen kom från Mon.Zon och att bolaget marknadsförde sina egna varor i katalogen. Själva ursprungsangivelsfunktionen hade därmed inte skadats eller riskerats att skadas genom Mon.Zons användning.

HD ändrade hovrättens dom och ogillade Layhers intrångstalan.

Behöver du hjälp att registrera varumärke? Kontakta oss så hjälper vi dig.

Rättsfallsnr. Högsta domstolen 2014-07-05, mål nr T 301-12
Källa:  JP Infonet Förlag AB

"GIFFLAR" kunde inte registreras som varumärke

Pågen Trademark AB ansökte om registrering av EU-varumärket GIFFLAR för varor i klass 30 men fick avslag på ansökan.

Både registreringsmyndigheten, besvärskammaren samt Tribunalen i EU ansåg att märket var beskrivande för de svenska och finska marknaderna.

Vill du ha hjälp att registrera varumärke? Vi hjälper dig med att registrera EU-varumärke. Kontakta oss här.

Rättsfallsnr T-520/12
Källa: MARQUES Class 46 

Varumärkena JELZIN och JELZIN VODKA ansågs inte uppfattas som annans egenartade efternamn

Patent- och registreringsverket (PRV) godkände inte de internationella varumärkesregistreringarna JELZIN och JELZIN VODKA i figur i Sverige, registrerade för bland annat vodka, eftersom PRV ansåg att de uppenbarligen syftar på den allmänt kände ryske politikern och presidenten Boris Jeltsin som avled 2007. Märkena ansågs därmed uppfattas som någon annans allmänt kända namn. Ärendet överklagades till Patentbesvärsrätten (PBR).

PBR gjorde dock en annan bedömning än PRV och framförde att utredningen i målet inte gav stöd för att det fanns några bärare i Sverige med efternamnet Jelzin. Av den anledningen fanns det inget hinder mot registreringarna på den grunden att märkena innehåller något som kan
uppfattas som annans egenartade efternamn.

Vill du ha hjälp att registrera varumärke? Vi hjälper dig med ditt varumärke. Kontakta oss här.

Rättsfall: PBR Mål nr 12-130 och 12-133 (17 december 2013).
Källa: Blendow Lexnova

Att ansöka om klassrubriker i USA täcker inte alla varor och tjänster ingående i klassen

Den 31 januari 2014 kom ett beslut (In re Fiat Group Marketing & Corporate Communications S. p. A., Serial No. 79/099,154 (TTAB) som påverkar hur en varumärkesansökan i USA skall utformas.

Det är i och för sig vanligt att USPTO kräver en mer preciserad varu- och tjänsteförteckning när en ansökan om nationellt varumärkesskydd i USA är baserat på en internationell ansökan via Madridsystemet eller en nationell ansökan där klassrubriken är angiven. Men i och med det nya rättsfallet kommer än högre krav ställas på hur varu- och tjänsteförteckningen utformas. 

Det är därför rekommenderat att tänka på hur förteckningen utformas redan vid det första ansökningstillfället som sedan skall ligga till grund för en ansökan i USA. 

Vill du veta mer om att ansöka om varumärkesskydd i USA? Kontakta oss. Vi hjälper dig att registrera varumärke.

Källa: Hynak & Associates, P.C.

Domstol konstaterar förväxling mellan ”DELTA original Behandlingsbänkar” och "DELTA" = varumärkesintrång

Ett finländskt bolag Rainer Rajala Oy ("Rainer Rajala") är innehavare till ett gemenskapsvarumärke (europeiskt varumärkesskydd), figurmärket DELTA, registrerat för massage- och behandlingsbänkar.

En enskild näringsidkare med företagsnamnet SELUS använde i sin verksamhet orden ”DELTA original Behandlingsbänkar” för liknande produkter.

Rainer Rajala ansåg att SELUS:s användning av märket utgjorde varumärkesintrång och stämde i tingsrätt.

Tingsrätten konstatera inledningsvis i sitt domskäl att Rainer Rajala, på grund av sitt gemenskapsvarumärke, kan förhindra annan som inte har bolagets tillstånd att använda ett liknande varukännetecken för varor av samma eller liknande slag, om detta kan leda till förväxling hos allmänheten.

Frågan domstolen ställde sig var om SELUS:s användning av märket var förväxlingsbart med det registrerade varumärket så att varumärkesintrång förelåg. Domstolen började med att bedöma varuslagslikhet och därefter märkeslikhet.


När det gällde varuslagslikhet ansåg domstolen att varorna som använts och de varor som gemenskapsvarumärket var registrerat för var nästintill identiska.

När det gällde märkeslikhet ansåg domstolen att förväxling förelåg eftersom ordet DELTA bland annat ansågs utgöra den helt dominerande beståndsdelen i märket ”DELTA original Behandlingsbänkar”. Då förväxling med gemenskapsvarumärket DELA konstaterats innebar det därmed att SELUS begått varumärkesintrång.

Behöver du hjälp med varumärkesskydd? Kontakta oss så hjälper vi dig med att registrera varumärke.

Rättfallsnr: Stockholms Tingsrätt Mål Nr T 3801-12 (2013-07-01).
Källa: Blendow Lexnova

Det kom ett brev från Slovakien, frankerat i Tyskland med avsändare i Bratislava och en faktura för ’registrering av varumärke’

’Det kom ett brev från Slovakien, frankerat i Tyskland med avsändare i Bratislava och en faktura för ’registrering av varumärke’; ett brev vardera för mina två märken. ’Var vänlig betala 970 Euro inom 10 dagar’. Vad ska man göra då? Tja, skratta lite åt det kreativa försöket att tjäna pengar på andras naivitet kanske. Betala i alla fall inte!’

Vi har uppmärksammat ett ökat flöde av bluffakturor, framförallt i samband med ansökan om europeiskt varumärkesskydd, och tänkte nu dela med oss bilden av hur det kan se ut.  

Pernilla Algede, ägare av varumärkena Alg&Ede och House of Beatniks, berättar om sin erfarenhet den senaste månaden:

’Så snart min bolagsregistrering gått igenom började reklamkuverten att dimpa ner i lådan – en del relevanta, vissa till och med intressanta men andra rent utav luriga. Jag syftar på alla ’erbjudanden’ om att t ex köpa domännamn, eller något som ser ut som en faktura för köpa loss alla de adresser som skulle kunna köpas av någon annan om inte ’jag’ slår till, helst inom loppet av 10 dagar. Nu är det väl oftast lite misstänksamt när en faktura dyker upp från en leverantör man aldrig varit i kontakt med men när det är mycket på gång, framförallt under uppstarten, och det gäller ett område man inte har koll på så kan ’luringen’ ibland gå igenom, säger Pernilla.

’En kort tid efter att jag lämnat in min ansökan om varumärkesregistrering kom ett brev på posten från Slovakien, frankerat i Tyskland med avsändare i Bratislava. Brevet innehöll en faktura utställd till mitt företag, angående ’registrering av varumärke’; ett brev vardera för mina två märken. ’Var vänlig betala 970 Euro inom 10 dagar’ kan man tydligt läsa. Inte lika tydlig är den lilla texten nederst i ’small print’ som säger att ’detta är ingen faktura utan ett formulär’, fortsätter Pernilla.

Denna typen av ’bluffakturor’ kallas för ’innehållslösa erbjudanden’. Har du betalat en sådan här faktura kan det vara svårt att få pengarna tillbaka. Det gäller därför att läsa igenom all text noga innan du betalar, även de mest finstilta. Det är nämligen så att du kan anses ha ingått ett avtal genom själva betalningen av fakturan. I det här fallet erbjuder företaget en tjänst som går ut på att du skall få ditt varumärke publicerat i deras register. Registret är utan varken legal eller kommersiell betydelse. Som de flesta fakturaskojarna använder dessa företag symboler, färger och namn som lätt skall kunna förväxlas med officiella EU-organ.

Det finns olika sätt att gå tillväga beroende på vad som står i brevet du fått. Läs igenom villkoren noga. Även det finstilta!

Har du fått ett erbjudande om att registrera ditt varumärke i ett okänt register skall du inte betala fakturan. Har du däremot fått en regelrätt faktura utan att du har ingått något avtal gäller andra regler. Bland annat skall du bestrider betalningsansvar.

Har du fått ett erbjudande av ett blufföretag som gäller ett förhållande i Sverige bör ni kontakta Svensk Handel. 

Om bluffakturan kommit i samband med en EU-registrering bör ni informera OHIM, den europeiska varumärkesmyndigheten, genom att skicka e-post och bifoga fakturan ni fått.

Skicka till information@oami.europa.eu

Är du osäker på vad du fått för något och vad du skall göra är du självklart välkommen att höra av dig till oss så att vi kan hjälpa dig!

Dom som gör det möjligt att tvinga internetleverantörer (ISP) att blockera åtkomst till webbplatser som gör intrång i upphovsrätten

EU-domstolen har i mål C‑314/12 fastslagit att de inte utgör hinder för en domstol att förbjuda en internetleverantör (ISP) att ge kunderna tillgång till en webbplats som gör alster tillgängliga online utan rättsinnehavarnas tillåtelse.

Detta efter att två filmproduktionsbolagen Constantin Film och Wega konstaterade att en webbplats utan deras samtycke erbjöd tjänster avseende nedladdning eller ”streaming” avseende vissa filmer som de hade producerat. Bolagen väckte talan i Österrike och yrkade att ett interimistiskt föreläggande mot internetleverantören UPC Telekabel skulle utfärdas, genom vilket UPC Telekabel skulle förbjudas att tillhandahålla sina kunder tillgång till webbplatsen i fråga, i den mån denna webbplats gör filmproduktionsbolagens filmer, för vilka filmproduktionsbolagen innehar en närstående rättighet, tillgängliga för allmänheten utan deras godkännande.

Domen gör det alltså möjligt att tvinga internetleverantörer att blockera åtkomst till webbplatser som gör intrång i upphovsrätten.

Behöver du hjälp med att registrera varumärke? Vi hjälper dig. Kontakta oss här.