onsdag 21 oktober 2009

Statistik för EG varumärken vid OHIM - september 2009

Statistik för antal EG-ansökningar och registreringar vid OHIM-september 2009

Ansökta EG-varumärken

7 452

Publicerade EG-ansökningar

6 740

Registrerade EG-varumärken

4 801

Förnyade EG-registreringar

1 478


Källa: OHIM

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 19 oktober 2009

Kort om EG-registreringar

När du ansöker om en varumärkesregistrering inom EU, ett s.k. gemenskapsvarumärke, får du skydd i EU:s samtliga medlemsstater. Normalt tar det ett år för din ansökan att godkänns om det inte finns några hinder i vägen. Hinder i vägen är bland annat tidigare förväxlingsbara varumärken eller att din ansökan inte uppfyller de formella kraven. Skulle det finnas hinder i ett enda land kan hela din ansökan falla.

Registreringsproceduren

En ansökan om varumärkesregistrering i EU kan antingen lämnas till PRV som vidarebefordrar den, eller skickas direkt till KHIM (Kontoret för harmonisering i den inre marknaden) som ligger i Alicante, Spanien. Det går även att ansöka elektroniskt på KHIM:s hemsida.

Ansökan kan lämnas in på vilket som helst av medlemsstaternas språk, vilket kommer anses vara ”första språket”. Dessutom måste du ange ett ”andra språk”, antingen spanska, tyska, franska, italienska eller engelska som kan komma att bli processpråk vid ett eventuellt invändnings-, hävnings- eller ogiltighetsförfarande. Första och andra språket får inte vara detsamma.

Kort efter att du lämnat in din ansökan får du en bekräftelse från KHIM att din ansökan är mottagen med ingivna ansökningsuppgifter, inklusive ansökningsdag. Görs ansökan elektroniskt bör du få en bekräftelse inom ett dygn. Ansökningsavgiften måste betalas inom en månad från det att du lämnat in din ansökan.

Skulle din ansökan innehålla brister kommer du att få ett föreläggande med två månaders svarstid. Efter att din ansökan blivit formellt granskad och godkänd får du ett meddelande från KHIM att ansökan är redo för publicering i Bulletinen för gemenskapsvarumärken. Från publiceringsdagen och tre månader framåt löper den s.k. invändningsperioden vilket innebär att den som anser att de har en tidigare rättighet som är förväxlingsbar kan försöka hindra registrering av ditt varumärke. Inkommer det ingen invändning under denna period registreras varumärket.

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 16 oktober 2009

Kort om förnyelse av varumärken

Efter att du fått ditt varumärke registrerat gäller ditt varumärkesskydd i tio år. Det innebär att ingen annan än du eller med ditt tillstånd får använda sig av samma eller liknande varumärke för samma eller liknande varor och/ eller tjänster. Vid utgången av dessa tio år måste varumärket förnyas för att det skall fortsätta vara giltigt. Att varumärket verkligen förnyas är upp till dig. Förnyar du inte varumärket inom tioårsperioden upphör ditt varumärke att gälla. Vem som helst kan då registrera samma varumärke och därmed sätta stopp för din användning av ditt varumärke.

Förnyelse av varumärket görs vart tionde år och går att göra i princip i all oändlighet. Du kan förnya ditt varumärke tidigast ett år före utgången av tioårsperioden räknat från registreringsdagen. Skulle du av någon händelse missa att förnya ditt varumärke har du möjlighet att göra detta under en förseningsperiod. Förseningsperioden börjar i Sverige löpa sex månader efter sista dagen för förnyelse. Detsamma gäller för gemenskapsvarumärken samt internationella varumärkesregistreringar. Du har då möjlighet att förnya ditt varumärke mot en förseningsavgift.

Det är också viktigt att tänka på att det vid förnyelse inte går att ändra i varumärkesansökan eller göra tillägg. I sådant fall måste du lämna in en ny ansökan och betala nya avgifter. Endast begränsningar av varu- och/eller tjänsteförteckningen är möjligt samt strykning av befintliga klasser. Det går dock att göra sådana förändringar av märket som anses så obetydliga att de faller inom ramen för det befintliga varumärkesskyddet. Med andra ord, ändringen måste anses vara oväsentlig samtidigt som det inte får påverka helhetsintrycket av varumärket.

Källa: varumarkesombudet.se

http://www.varumarkesombudet.se/

onsdag 14 oktober 2009

10 års Jubileum för WIPO's UDRP

I veckan firade World Intellectual Property Organization (WIPO) 10 års jubileum för dess Uniform Resolution Policy (UDRP)- det alternativa tvistlösningsförfarandet för domännamnstvister under bland annat .com - med en stor konferens med över 200 deltagare.

På konferensen talades det bland annat om lärdomar som dragits av UDRP-förfarandet samt framtiden för Domain Name System (DNS) i ett immaterialrättsligt perspektiv.

Källa: WIPO

http://www.varumarkesombudet.se/

Ipred-lagen prövad för första gången i hovrätten

Igår kom det första beslutet någonsin gällande Ipred-lagen som prövats av Hovrätten.

Saken gäller ljudböcker som har gjorts tillgängliga för nedladdning och där fem bokförlag krävde att få ut ip-nummer av bredbandsbolaget Ephone.

Tingsrätten dömde till bokförlagens fördel men Hovrätten var av en annan uppfattning.

Hovrätten ansåg att det inte hade bevisats att ljudböckerna gjorts tillgängliga för allmänheten eftersom det krävdes inloggning för att kunna ladda ner dem. Därför behövde inte operatören lämna ut uppgifter om vem som stod bakom den server där ljudböckerna gjort tillgängliga för nedladdning.

Vd:n för Bonnier audio, Magnus Nytell, tycker att domen är beklaglig eftersom den är prejudicerande.

-"Vi vägrar lägga oss platt och låta piraterna ta över", säger han.

Källa: SvD onsdag 14 oktober 2009


http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 13 oktober 2009

Kort om klassificering av varumärken

När du har ett varumärke som du vill registrera måste du vid varumärkesansökan ange vilka varor och/eller tjänster du vill använda ditt varumärke för och klassificera dem. Att klassificera en vara eller en tjänst innebär att man anger vilken eller vilka specifika klasser dina varor och/eller tjänster tillhör. Detta görs för att både du som sökande och den myndighet som skall granska ansökan lättare ska kunna avgöra om det redan finns liknande ansökta eller registrerade varumärken som avser samma eller likande varor och/eller tjänster. Om så är fallet kan nämligen ansökan avslås.

Det finns ett särskilt system som gör det enklare att dela in sina varor och tjänster i rätt klass. Det kallas Niceklassificeringen och består av 45 olika klasser, där klass 1–34 innehåller varor och klass 35–45 tjänster. Varuklasserna är uppdelade efter det material som varorna är gjorda av medan tjänsteklasserna delas in efter yrkeskategori eller vad tjänsten åstadkommer.

Eftersom du endast får skydd för de varor och/eller tjänster som du anger är det viktigt att vara noggrann när du gör din varu- och tjänstebeskrivning och klassindelning. Beskrivningen och klassindelningen går nämligen inte att ändra i efterhand . Om du vill ändra dessa måste du lämna in en helt ny varumärkesansökan och betala nya ansökningsavgifter, däremot går det bra att begränsa din varu- och tjänstebeskrivning eller ta bort klasser.

Skulle inte din beskrivning stämma överens med klassindelningen är det beskrivningen som gäller.

http://www.varumarkesombudet.se/

söndag 11 oktober 2009

Registrera varumärken som innehåller beskrivande ord - Del 1

Del 1 - Beskrivande kännetecken som kombineras med icke särskiljande ord eller figurelement

Under del 1 tar vi upp fallet då beskrivande kännetecken kombineras med andra element som inte i sig själva är särskiljande, oavsett om det är ord, bokstäver, siffror eller figurer.

Enligt varumärkeslagen kan ett kännetecken registreras om det kan särskilja varor i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan. Det innebär att varumärket måste ha ett inneboende eller förvärvat särdrag. Ett märke som uteslutande eller endast med mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, användning, pris eller geografiska ursprung skall inte anses ha särskiljningsförmåga. På motsvarande sätt gäller att sådant som uteslutande framstår som sedvanliga beteckningar på varan eller tjänsten inte kan skyddas.

Ett märke är särskiljande om åtminstone ett av dess element är särskiljande i sig självt. Därför är ett kännetecken registrerbart om en beskrivande term är förenad med en särskiljande term, t.ex. light är inte registrerbart men Pepsi light är det.

Ett märke är också särskiljande om, även om inget av dess element är särskiljande i sig självt, kombinationen i dess helhet är särskiljande.

Två beskrivande ord som kombineras kan vara särskiljande om sammanställningen är syntaktiskt ovanlig, fantasifull eller "mer än summan av dess delar".

Samma bedömning gäller om en beskrivande term förenas med en term som varken är särskiljande eller beskrivande. Alltså, om två oregistrerbara element kombineras kan märket i sin helhet registreras om de sättet på vilka de har kombinerats är fantasifult eller är "mer än summan av dess delar".

http://www.varumarkesombudet.se/

tisdag 6 oktober 2009

Figurmärke föreställande ett halvt smiley‑leende inte godkänt av EG domstolen

I ett nyligen avgjort rättsfall, mål T‑139/08, ansåg EG domstolens förstainstansrätt att ett figurmärke som föreställde ett halvt smiley‑leende (se figur nedan) saknade det minimum av särskiljningsförmåga som krävs för att det skulle kunna registreras.

Förstainstansrätten ansåg att det ansökta varumärket var ett motiv med mycket enkel och banal utformning, som uteslutande fungerade som dekoration, och att det inte skulle uppfattas som en upplysning om de aktuella varornas kommersiella ursprung.

Domstolen godtog inte sökandens argument att omsättningskretsen skulle uppfatta det omtvistade varumärket som en ”halv smiley‑mun”, då det var tänkt att likna smileyn, som är registrerad som gemenskapsvarumärke nr 517383, och att denna omständighet medförde att det har särskiljningsförmåga.

Tvärt om ansåg domstolen att ett varumärke som består av en del av ett redan registrerat varumärke med särskiljningsförmåga i sig inte innebär att varumärket ska anses ha särskiljningsförmåga.

Bedömningen av ett varumärkes särskiljningsförmåga skall istället grunda sig på dess förmåga att särskilja varumärkessökandens varor eller tjänster på marknaden i förhållande till de varor eller tjänster av samma slag som konkurrenterna tillhandahåller (se mål T‑79/00). Den omständigheten att det ansökta varumärket består av en del av ett redan registrerat varumärke är inte relevant vid en sådan bedömning.

----------------------------------------------------------

Sökta figurmärket:

Image not found


Källa: T-139/08 The Smiley Company v OHMI

http://www.varumarkesombudet.se/

måndag 5 oktober 2009

Skydd för webbplatser

Om du vill ha skydd för din webbplats kan du söka ett s.k. utgivningsbevis. Beviset gäller i 10 år och ger din webbplats grundlagsskydd. Det innebär att den får ett censurskydd som gör att myndigheterna inte får förhandsgranska eller försvåra publiceringen av innehållet. Skydd gäller också mot åtal för exempelvis förtal och ger möjlighet för källskydd. Det är samma skydd som traditionella massmedier har och man behöver därför inte begära skriftligt tillstånd för att få publicera en bild eller en artikel där någon person syns eller omnämns. Det är endast utgivaren som är ansvarig för innehållet och källorna har rätt att vara anonyma.

För att kunna få grundlagsskydd måste innehållet på hemsidan dokumenteras i sex månader och en behörig utgivare för webbplatsen måste alltid finnas. Den personen är ensamt ansvarig straffrättsligt för vad som publiceras. Samma utgivare ska vara anmäld till Radio- och TV-verket. Viktigt är att webbplatsens och utgivarens namn samt vem som har utsett utgivaren ska publiceras på webbplatsen.

De särskilda krav som måste vara uppfyllda för att utgivningsbevis skall utfärdas är att webbplatsen;

  • är väl avgränsad och framstår som en sammanhållen produkt, t.ex. genom enhetlig formgivning,
  • inte kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten,
  • är tillgänglig för allmänheten,
  • har anknytning till Sverige, t.ex. att redaktionen finns i Sverige,
  • har en behörig utgivare utsedd och
  • har ett namn som innehåller domännamn som inte kan förväxlas med namnet på en annan webbplats som finns registrerad hos Radio- och TV-verket.
Man kan inte få skydd för webbplatser som innehåller diskussionsforum, artikelkommentarer, gästböcker m.m., om de kan ändras av andra än redaktionen. Däremot kan sådana diskussionsforum få skydd om varje inlägg godkänns av redaktionen innan det publiceras.

Utgivningsbevis ansöks hos Radio- och TV-verket och handläggningstiden är cirka en månad. Ansökningsavgiften är 2000 kr och måste vara betald för att Radio- och TV-verket ska behandla ansökan.

Källa: Radio- och TV-verket

http://www.varumarkesombudet.se/

fredag 2 oktober 2009

Ingen affär mellan GGF och Pirate Bay?

Den 30 september var det tänkt att köpet av The Pirate Bay för 60 miljoner av företaget GGF (Global Gaming Faxtory X) skulle ha varit avslutat.

Inte heller verkar affären bli av när det gäller köpet av Peerialism som skulle stå för en del av tekniken i framtidens Pirate Bay, eftersom 100 miljoner skulle funnits på företagets konto samma datum.

Peerialsim VD säger att affären är formellt avslutad och att de inte ha haft någon kontakt med GGF sedan augusti.

GGF:s VD Hans Pandeya säger till P3 Nyheter att han inte har några kommentarer.

Det mesta tyder på att affären helt har spruckit.

Källa: SvD fredag 2 oktober 2009

http://www.varumarkesombudet.se/