Domstol konstaterar förväxling mellan ”DELTA original Behandlingsbänkar” och "DELTA" = varumärkesintrång

Ett finländskt bolag Rainer Rajala Oy ("Rainer Rajala") är innehavare till ett gemenskapsvarumärke (europeiskt varumärkesskydd), figurmärket DELTA, registrerat för massage- och behandlingsbänkar.

En enskild näringsidkare med företagsnamnet SELUS använde i sin verksamhet orden ”DELTA original Behandlingsbänkar” för liknande produkter.

Rainer Rajala ansåg att SELUS:s användning av märket utgjorde varumärkesintrång och stämde i tingsrätt.

Tingsrätten konstatera inledningsvis i sitt domskäl att Rainer Rajala, på grund av sitt gemenskapsvarumärke, kan förhindra annan som inte har bolagets tillstånd att använda ett liknande varukännetecken för varor av samma eller liknande slag, om detta kan leda till förväxling hos allmänheten.

Frågan domstolen ställde sig var om SELUS:s användning av märket var förväxlingsbart med det registrerade varumärket så att varumärkesintrång förelåg. Domstolen började med att bedöma varuslagslikhet och därefter märkeslikhet.


När det gällde varuslagslikhet ansåg domstolen att varorna som använts och de varor som gemenskapsvarumärket var registrerat för var nästintill identiska.

När det gällde märkeslikhet ansåg domstolen att förväxling förelåg eftersom ordet DELTA bland annat ansågs utgöra den helt dominerande beståndsdelen i märket ”DELTA original Behandlingsbänkar”. Då förväxling med gemenskapsvarumärket DELA konstaterats innebar det därmed att SELUS begått varumärkesintrång.

Behöver du hjälp med varumärkesskydd? Kontakta oss så hjälper vi dig med att registrera varumärke.

Rättfallsnr: Stockholms Tingsrätt Mål Nr T 3801-12 (2013-07-01).
Källa: Blendow Lexnova

Det kom ett brev från Slovakien, frankerat i Tyskland med avsändare i Bratislava och en faktura för ’registrering av varumärke’

’Det kom ett brev från Slovakien, frankerat i Tyskland med avsändare i Bratislava och en faktura för ’registrering av varumärke’; ett brev vardera för mina två märken. ’Var vänlig betala 970 Euro inom 10 dagar’. Vad ska man göra då? Tja, skratta lite åt det kreativa försöket att tjäna pengar på andras naivitet kanske. Betala i alla fall inte!’

Vi har uppmärksammat ett ökat flöde av bluffakturor, framförallt i samband med ansökan om europeiskt varumärkesskydd, och tänkte nu dela med oss bilden av hur det kan se ut.  

Pernilla Algede, ägare av varumärkena Alg&Ede och House of Beatniks, berättar om sin erfarenhet den senaste månaden:

’Så snart min bolagsregistrering gått igenom började reklamkuverten att dimpa ner i lådan – en del relevanta, vissa till och med intressanta men andra rent utav luriga. Jag syftar på alla ’erbjudanden’ om att t ex köpa domännamn, eller något som ser ut som en faktura för köpa loss alla de adresser som skulle kunna köpas av någon annan om inte ’jag’ slår till, helst inom loppet av 10 dagar. Nu är det väl oftast lite misstänksamt när en faktura dyker upp från en leverantör man aldrig varit i kontakt med men när det är mycket på gång, framförallt under uppstarten, och det gäller ett område man inte har koll på så kan ’luringen’ ibland gå igenom, säger Pernilla.

’En kort tid efter att jag lämnat in min ansökan om varumärkesregistrering kom ett brev på posten från Slovakien, frankerat i Tyskland med avsändare i Bratislava. Brevet innehöll en faktura utställd till mitt företag, angående ’registrering av varumärke’; ett brev vardera för mina två märken. ’Var vänlig betala 970 Euro inom 10 dagar’ kan man tydligt läsa. Inte lika tydlig är den lilla texten nederst i ’small print’ som säger att ’detta är ingen faktura utan ett formulär’, fortsätter Pernilla.

Denna typen av ’bluffakturor’ kallas för ’innehållslösa erbjudanden’. Har du betalat en sådan här faktura kan det vara svårt att få pengarna tillbaka. Det gäller därför att läsa igenom all text noga innan du betalar, även de mest finstilta. Det är nämligen så att du kan anses ha ingått ett avtal genom själva betalningen av fakturan. I det här fallet erbjuder företaget en tjänst som går ut på att du skall få ditt varumärke publicerat i deras register. Registret är utan varken legal eller kommersiell betydelse. Som de flesta fakturaskojarna använder dessa företag symboler, färger och namn som lätt skall kunna förväxlas med officiella EU-organ.

Det finns olika sätt att gå tillväga beroende på vad som står i brevet du fått. Läs igenom villkoren noga. Även det finstilta!

Har du fått ett erbjudande om att registrera ditt varumärke i ett okänt register skall du inte betala fakturan. Har du däremot fått en regelrätt faktura utan att du har ingått något avtal gäller andra regler. Bland annat skall du bestrider betalningsansvar.

Har du fått ett erbjudande av ett blufföretag som gäller ett förhållande i Sverige bör ni kontakta Svensk Handel. 

Om bluffakturan kommit i samband med en EU-registrering bör ni informera OHIM, den europeiska varumärkesmyndigheten, genom att skicka e-post och bifoga fakturan ni fått.

Skicka till information@oami.europa.eu

Är du osäker på vad du fått för något och vad du skall göra är du självklart välkommen att höra av dig till oss så att vi kan hjälpa dig!

Dom som gör det möjligt att tvinga internetleverantörer (ISP) att blockera åtkomst till webbplatser som gör intrång i upphovsrätten

EU-domstolen har i mål C‑314/12 fastslagit att de inte utgör hinder för en domstol att förbjuda en internetleverantör (ISP) att ge kunderna tillgång till en webbplats som gör alster tillgängliga online utan rättsinnehavarnas tillåtelse.

Detta efter att två filmproduktionsbolagen Constantin Film och Wega konstaterade att en webbplats utan deras samtycke erbjöd tjänster avseende nedladdning eller ”streaming” avseende vissa filmer som de hade producerat. Bolagen väckte talan i Österrike och yrkade att ett interimistiskt föreläggande mot internetleverantören UPC Telekabel skulle utfärdas, genom vilket UPC Telekabel skulle förbjudas att tillhandahålla sina kunder tillgång till webbplatsen i fråga, i den mån denna webbplats gör filmproduktionsbolagens filmer, för vilka filmproduktionsbolagen innehar en närstående rättighet, tillgängliga för allmänheten utan deras godkännande.

Domen gör det alltså möjligt att tvinga internetleverantörer att blockera åtkomst till webbplatser som gör intrång i upphovsrätten.

Behöver du hjälp med att registrera varumärke? Vi hjälper dig. Kontakta oss här.

Spanska experter förespråkar varumärken skrivna med versaler

I en nyligen publicerad artikel av The Telegraph uttrycks att varumärken står ut bättre när det är angivna i versaler.

Forskare vid Valencias universitet upptäckte att varumärken som enbart använder versaler rankas högre när det gäller igenkänning än de som skrivs ut med gemener och vice versa. 

Även de som inleder med en versal hade högre igenkänningsfaktor än de som enbart använder gemener.

Enligt psykologer är igenkänningen sämre när varumärket inte är utskrivet i sitt standardformat. Som exempel jämförde man IKEA, som istället skrevs ut i gemener, och ADIDAS, som i motsats till sin normala presentation skrevs ut i versaler. Forskarna menade då på att detta skulle kunna ha betydelse för ett varumärkes framgång. Dock framhölls också i artikeln att detta stod i konflikt med tidigare forskning som visat att användandet av versaler inte alls har någon betydelse när det gäller förmågan att känna igen ord.

Hur tänkte du för ditt varumärke? Vad säger din erfarenhet i ämnet? 

Kanske är det så många fler faktorer som spelar in såsom t.ex. val av namn, logotypens utformning och naturligtvis exponering av varumärket. 

Det är mycket som ska till för effektiv branding, eller, varumärkesprofilering så oavsett, se till att det blir bra från början och att du skyddar ditt varumärke – oavsett storlek, färg och form på bokstäverna!

Vill du ha hjälp med att registrera varumärke? Kontakta oss.